Kalmera.com

   

Läs bloggen Snusmumrikan »

 

Om mig  »

 

Jag hör till dem som ständigt strävar efter att utveckla sig själva. För mig är utveckling nyckeln till min framtid. Varför jag råkat bli sådan vet jag inte, men jag tror att det beror på att det finns väldigt mycket upptäckarglädje i mig.

 

Upptäckarglädje är bra till mycket. Den bidrar till att jag vill upptäcka både mig själv och andra människor. Jag vill prova nya saker, få nya reflektioner, tänja mina gränser och utöka mina kunskaper.

 

Upptäckarglädjen har fått sig en och annan törn genom livet men den har alltid kommit åter. Den har försatt mig i situationer som fått mina ben att skälva av rädsla. Den har tvingat mig ut i det okända. Den har fått mig att vända "misslyckanden" till nya möjligheter. Den har fått mig att se glädjen i de små sakerna.

 

Utan upptäckarglädjen hade mitt liv varit tomt.  

 

 

 

Min livstråd

1975  Föds (skrek säkert lika högt då som jag gjorde när jag döptes).

1987  Min mamma tar livet av sig. En källa till stor sorg i mig, men det bidrar också till att jag är mån om att ta tillvara på glädjen i mitt eget liv.

2000-2001  Jag börjar klättra, under en period en av de största passionerna i mitt liv.Jag upptäcker naturen på nytt.

2002-2006 År fyllda av stor glädje och stor sorg, många inre och yttre upplevelser. Saker ställs på sin spets. Jag hittar mig själv både som vuxen och som barn. Vem var jag egentligen innan?

2006 Jag inleder fas 2 i livet. Har en starkare självkänsla, en större närvaro i mig själv, har hittat ingredienserna till den balans jag behöver jag ha.

2008 Jag inleder fas 3 i livet. Skaffar Yra (min hund), tar en forskarexamen, bestämmer mig för att börja leva ut mina drömmar. Kastar mig ut i det okändapå nytt.

 

 Framtiden Jag går min egen väg, jag vågar tro att jag kan lyckas- jag vågar också tro att jag vågar misslyckas!

 

 

 

 

 

Annika Åberg © 2008